ARTIKLAR
un en, ett (obestämd artikel, alltid samma form). Un libro en
bok, un porta en dörr.
le är den bestämda artikeln, i svenskan oftast uttryckt med en
ändelse som i boken, kvinnan, huset. Le libro, le femina, le casa, le libros.
SUBSTANTIV
s /es är pluraländelserna. s användes efter
vokaler: un auto, multe autos: en bil, många bilar. es användes efter konsonanter: un nation [uttalas natsiånn], Le Nationes Unite: Förenta Nationerna.
ADJEKTIV Adjektiv böjs inte. Un bon libro. En god
bok.
Bon libros. Goda böcker. Un femina intelligente. En intelligent kvinna. Feminas intelligente. Intelligenta
kvinnor.
Adjektiv står i allmänhet efter substantivet, men korta och
vanliga kan stå före.
ADVERB
mente är ändelsen för adverb (ord som svarar på
frågorna När? Var? Hur?) Un auto rapide. En snabb bil. Le
auto va rapidemente. Bilen går snabbt. Efter ic
skrivs amente. Practicamente.
plus = mer. le plus = mest. Med dessa ord bildas komparativ
och superlativ, som på svenska oftast
utmärks med ändelserna re
och st . Grande: stor, plus grande: större, le plus
grande, störst . Un avion
vola plus rapidemente que un ave : Ett flygplan flyger fortare
än en fågel.
PERSONLIGA OCH POSSESSIVA PRONOMEN
PERSONLIGA
POSSESSIVA
subjektsform
objektsform
io
jag
me
mig
mi
min, mitt, mina
tu
du
te
dig
tu
din, ditt, dina
ille
han
le
honom
su
hans
illa
hon
la
henne
su
hennes
illo
den, det
lo
den, det
su
dess
nos
vi
nos
oss
nostre
vår, vårt, våra
vos
ni, Ni
vos
er,
Er
vostre
er, ert, era
illes
de (mask.)
les
dem
lor
deras
illas
de (fem.)
las
dem
lor
deras
illos
de (neutr.)
los
dem
lor
deras
onman (obestämd person)
sesig
Efter prepositioner användes me och te, annars alltid
subjektsformen.
RELATIVA PRONOMEN
qui [ki] som, vilken, vilka (såsom subj. om person/er/)
que[ke] som, vilken, vilket, vilka (i övriga fall)
le qual(i sing.) som
le quales(i plur.) vilka, när tydligheten så kräver
lo quevad = det som, vilket (om hel sats)
cujevars, vilken
FRÅGEORD
Esque inleder en fråga som kan besvaras med 'ja' eller 'nej'. Esque
tu vide mi nove auto? Ser du
min nya bil? Kan också heta: Vide tu mi
nove auto? dvs. med omvänd ordföljd som i svenskan.
Qui? vem, vilken, vilka, frågar efter person.
Que? vad, vilket, vilka, frågar efter sak/er/.
Qual? hurdan? vad för slags? frågar efter egenskap. Qual libro vole vos leger?
Un libro interessante. Vad för slags bok vill ni läsa? En intressant bok.
Quando? när? Frågar efter tid/punkt/. Quando arriva le traino? När /an/kommer tåget?
Como? hur? Frågar efter sättet. Como parla ille? Hur talar han.
Ubi? Var någonstans? Ubi habita vos? Var bor ni?
Proque? Varför? Frågar efter orsak. Proque plora le infante? Varför gråter barnet?
Quanto? Hur mycket? Frågar efter en mängd (quantitate). Quanto costa un camera pro un nocte? Vad kostar ett rum för en natt?
Quante...? Hur mycket...? Hur många...? Quante personas vide tu? Hur många personer ser du?
VERB
a-verb e-verb i-verb
r INFINITIV parlar tala vider se audir höra
- PRESENS parla talar vide ser audi hör
- IMPERATIV parla! tala! vide! se! audi! hör
va IMPERFEKT parlava talade videva såg
audiva hörde
ra FUTUR parlara ska tala videra ska
se audira ska höra
rea KONDITIONAL parlarea skulle tala viderea skulle se audirea skulle höra
Obs. att vid everb förvandlas e:et till i uti perfekt participformen och vid
iverb skjuts ett e in före nte.
De högfrekventa presensformerna förkortas av hjälpverben haber: ha;
esser: es; vader: va.
Liksom i svenska bildas PERFEKT och PLUSKVAMPERFEKT med hjälpverbet haber (att
ha; ha: har; habeva: hade)
+ te-formen . Ha (habeva)
parlate: har (hade) talat.
PASSIV bildas med någon form av esser + te-formen . le
libro es vendite : boken säljs (egentl. blir såld). ...esseva vendite (såldes),
...ha essite vendite (...har sålts, egentl. blivit såld).
Sia är en konjunktivform av esser, som också användes som
imperativ. Sia felice! Var lycklig!
RÄKNEORD
1
un
10
dece
85
octanta-cinque
2
duo
11
dece-un
90
novanta
3
tres
21
vinti-un
100
cento
4
quatro
30
trenta
200
duo centos
5
cinque
40
quaranta
1000
mille
6
sex
50
cinquanta
1985
mille novem centos octanta-cinque
7
septe
60
sexanta
2001
duo milles-un
8
octo
70
septanta
8347
octo milles tres centos quaranta-septe
9
novem
80
octanta
10.987.654.321
dece milliardos novem centos octanta-septe
milliones sex centos cinquantaquatro milles tres centos vinti-un
1e
prime
4e
quarte
7e
septime
10e
decime
2e
secunde
5e
quinte
8e
octave
11e
deceprime
3e
tertie
6e
sexte
9e
none
20e
vintesime
Decimaler: 34,798 trenta-quatro comma septe novem octo.
Ordföljden är i allmänhet subjekt - predikat - objekt. Un
autor scribe libros. En författare skriver böcker.
Eftersom alla
romanska folk läser interlingua flytande om de inte stöter på för
mycket avvikelser
från egna språkvanor, sätter man även i interlingua personliga pronomen som objekt före presens,
imperfekt, futurum och konditionalisformer av verbet. Tu vide nostre amica. Tu la vide.
Du ser vår
väninna, Du ser henne.
I frågor utan inledande esque sättes predikatet före subjektet,
som i svenskan. Vide tu nostre amica? Ser du vår väninna? Quando
arriva le traino? När kommer tåget?