Uttal - Pronunciation

Vokalerna a e i o u y är halvlånga när de är betonade, annars korta.  De uttalas:   

asom i ’kall’
esom i ’Sven’
isom i ’vill’
osom i ’kom’
usom o i ’bonde’
ysom vokal = i, tillsammans med andra vokaler låter det som [j] Yugoslavia [jugåslavvia]

Konsonanterna uttalas som i svenskan utom följande: 

c   framför e, i och y som [ts], cento, civil, cyclo [tsentå, tsivil, tsiklå]
  i alla övriga fall= [k]
ch i allmänhet = [k] 
ch i vanliga internationella ord som chocolate, charmesom sje-ljudet i eng. ’she’ 
j som första och sista ljudet i eng. ’George’, ungefär som ett kraftigt uttalat [dj]
­g­ i ordsluten ­age och ­agio som ett kraftigt uttalat [dj], corage: mod, avantagiose fördelaktig
i alla övriga fallsom g i gå: general : allmän
qu uttalas som i eng. quantity, dvs. som k följt av ett mycket kort o
Märk att uttalet [ke] är vanligast av que (att; vad; som) och [ki] av qui (vem; som). 
r bör vara ett kraftigt tungspets­r. Får ej sammansmälta med ett följande s, n, d el. t som i svenskan. 
z tonande s som i eng. ’zeal’. s kan uttalas tonande mellan två vokaler
­antia, ­entia, ­tie, ­tion uttalas [­ antsia, ­ entsia, ­tsie, ­tsiånn] 

Betoningsregel 1 : trycket ligger på vokalen före sista konsonanten : cantar sjunga, canta sjunger,
                                                                                                                   cantava sjöng. 

Betoningsregel 2 : trycket ligger på vokalen före näst sista konsonanten om ordet slutar på 

­le, ­ne, ­re facile, nomine, tempore 
­ic, ­ica, ­ico technic, technica, technico 
­ide, ­ido timide, acido 
­ula, ­ulo regula, angulo 
­ime, ­imo ultime 

­S och ­m räknas ej i dessa regler.

I ordlistan anges trycket på alla ord som ej följer betoningsregel 1 med ett streck under den betonade vokalen.