Uttal - Pronunciation

Vokalerna a e i o u y är halvlånga när de är betonade, annars korta. De uttalas:
a | som i ’kall’ |
e | som i ’Sven’ |
i | som i ’vill’ |
o | som i ’kom’ |
u | som o i ’bonde’ |
y | som vokal = i, tillsammans med andra vokaler låter det som [j] Yugoslavia [jugåslavvia] |
Konsonanterna uttalas som i svenskan utom följande:
c framför e, i och y | som [ts], cento, civil, cyclo [tsentå, tsivil, tsiklå] |
c i alla övriga fall | = [k] |
ch i allmänhet | = [k] |
ch i vanliga internationella ord som chocolate, charme | som sje-ljudet i eng. ’she’ |
j | som första och sista ljudet i eng. ’George’, ungefär som ett kraftigt uttalat [dj] |
g i ordsluten age och agio | som ett kraftigt uttalat [dj], corage: mod, avantagiose fördelaktig |
g i alla övriga fall | som g i gå: general : allmän |
qu | uttalas som i eng. quantity, dvs. som k följt av ett mycket kort o |
Märk att uttalet [ke] är vanligast av que (att; vad; som) och [ki] av qui (vem; som). | |
r | bör vara ett kraftigt tungspetsr. Får ej sammansmälta med ett följande s, n, d el. t som i svenskan. |
z | tonande s som i eng. ’zeal’. s kan uttalas tonande mellan två vokaler |
antia, entia, tie, tion | uttalas [ antsia, entsia, tsie, tsiånn] |
Betoningsregel 1 : trycket ligger på vokalen före sista konsonanten : cantar sjunga, canta sjunger,
cantava sjöng.
Betoningsregel 2 : trycket ligger på vokalen före näst sista konsonanten om ordet slutar på
le, ne, re facile, nomine, tempore
ic, ica, ico technic, technica, technico
ide, ido timide, acido
ula, ulo regula, angulo
ime, imo ultime
S och m räknas ej i dessa regler.
I ordlistan anges trycket på alla ord som ej följer betoningsregel 1 med ett streck under den betonade vokalen.